Sminkfittan

Du var mitt hjärtas låga, du var solen när det dagas, du var parken här i våras. Vi satt i gräset som växte ikapp med himlen,bängen drog förbi sen. Bängen trålar än. Du och jag byggde upp ett band men lät det explodera i skyn, det är svårt att inte gråta när jag tänker på oss två nu. För du var solskenet och nu är jag ensam.